|
”Krisen djupnar. Vardagslivet plundras lika mycket som den fysiska miljön. Vår besvärliga situation pekar oss i riktning mot en lösning. Det frivilliga övergivandet av det industriella existenstillståndet är inte självförsakelse, utan en läkande återkomst.”
Så skriver författaren John Zerzan på omslaget till boken Maskinernas skymning, den första boken av honom som översatts till svenska. Boken består av 16 korta kapitel fördelade på två delar, där den första tar upp ursprunget till vår nuvarande kris och den andra delen behandlar civilisationens nuvarande belägenhet. Med träffande analyser och tydliga exempel, och med ett flödande, nästan poetiskt språk, fångar Zerzan läsarens uppmärksamhet från allra första början och håller den kvar genom hela boken.
Den kritik av civilisationen som Zerzan levererar går på djupet, och kanske så djupt vi överhuvudtaget kan gå om vi tar vår utgångspunkt i denna femsinnliga värld. I denna bok ställs vi bland annat inför massamhällets, globaliseringens och teknokulturens förödande konsekvenser och dess grundläggande orsaker: det symboliska tänkandet, arbetsdelningen, domesticeringen (tämjandet av djur och växter), dominerandet av naturen och kvinnan och teknologin, för att nämna några av de fenomen som Zerzan fokuserar på i denna bok, vilken kan sägas vara en ypperlig introduktion till hela hans tänkande, men även till hela den rörelse som omväxlande går under beteckningarna, primitivism, anarko-primitivism och grön anarkism. En rörelse som växt sig allt starkare under det senaste decenniet.
I förordet till boken skriver Zerzan bland annat följande:
”Specialisering, domesticering, civilisering, massamhälle, modernitet, teknokultur ... skåda Framsteget, dess förverkligande presenterat allt mer omisskännligt. Kontrollens tvingande nödvändighet vecklar naket ut sig, och pressar oss att ställa frågor som kan mäta sig med det växande hotet runt omkring oss och inom oss. Dessa ödesdigra tider kan komma att avslöja uppfriskande nya tanke- och handlingsperspektiv. När allt sätts på spel, måste allt konfronteras och ersättas. I detta ögonblick, finns det den distinkta möjligheten att göra just detta.
Människor över hela världen visar att de är redo att engagera sig i denna dialog. Utmaningen är att initiera ett nytt samtal i sitt eget samhälle. Ansträngningen börjar med en vägran att acceptera allt det givna som attackerar oss så obevekligt, så illvilligt. Vi konfronteras med det moderna samhällets allt mer sjukliga tillstånd: utbrott av massmord, en allt mer drogberoende befolkning, mitt ibland en kollapsande fysisk miljö. Initiativet kvarstår som lösryckt och marginaliserat, med väldig tröghet och förnekelse i dess väg. Men verkligheten är envis, och den manar fram ett ifrågasättande som är lika exempellöst som den dystra situation vi står inför.”
ShareThis
|   |